edutainのブログ

Stötte på en tjugoåring som i tonåren var praktikant på jobbet. Vi tog fika och snackade om förr och nu. Hon berättade att hon försökte en tonårsflört med mig, men jag inget fattade. Visst fattade jag, men då var inget läge att hitta dumheter.

-Nu då?

-Nu är det skillnad, nu är vi två vuxna på lika villkor.

-Vill du hänga med hem?

-Omöjligt att neka till en sådan invit.

Inte fick jag något handlat, men det jag fick var en höjdare.

Nästan kväll när jag kom hem och förklarade att jag stötte på en gammal vän och tiden bara sprang iväg.

Får man inget hemma så måste man ta chansen när den dyker upp.

Carpe Diem, vet jag!